Åh vad jag hatar när man måste ta bort ett djur för det är dåligt..
Mammas gubbe, han har en hund, en blandras,
en jätte fin hane som är en blandning av alaska och forster.
Hans levar har slutat fungera, tror jag..
Så han måste äta specialmat, jätte dyr..
Men på fredag, ska han avlidas...
Fick reda på det idag..
Och jag har inte precis varit så snäll mot honom,
liksom inte brytt mig om honom.
Dels så tycker jag att hundar, de flesta, nästan alla stinker.
Och så är min pojkvän allergisk mot honom så gosar ju inte så vidare mycket med honom,
men ibland får jag mina ryck och bara sätter mig ner vid honom på golvet och klappar honom
och han lägger huvudet i mitt knä.

Jag kommer sakna honom, och det känns ju bara värre nu.
När jag inte har varit så mycket med honom,
bara sagt "aron gå ut!!"
Man känner sig lite elak då,
men han är bara en hund säger vissa?
Era känslokalla jävla idioter!

Vill bara få lite mera tid ed honom,
men allt ska vara som vanligt, han ska inte märka att det är något som inte stämmer..
FAN, VARFÖR?!!!